Står upp när dom andra faller.

Få lag berör mig så emotionellt som anrika SSK. Alla som följer Text-Tv sid 358 förstår då att man i dessa dagar lever i uppförsbacke. Nu är situationen ingalunda främmande för oss Telgetokar. Ända sedan det senaste SM-guldet har laget i våra hjärtan låtit oss pendla mellan hopp och förtvivlan.

Att köra tur och retur en mörk vinterkväll upp till BOB-hallen och se gamla guldhjältar som Conny Jansson och Jonas Heed få stryk mot Kumla Hockey toppar väl inte listan över höjdpunkterna från 90-talet.

När man visar sin kärleks färger och stolt berättar att man är SSK:are, möts man inte sällan av ett förvånat ansiktsuttryck och i brist på respekt ett överlägset flin.

Hur överlever man då med ett S på bröstet om man inte heter Clark i förnamn?

Under dystra tabelläsningar i dagar som dessa blir jag liksom alla andra SSK:are väldigt nostalgiska och minns den störste genom tiderna - Anders Eldebrink. Aldrig har jag sett en idrottsman utföra sitt kunnande så elegant som Kung Elde. Att så fullständigt dominera i byte efter byte med sin överlägsna spelförståelse och höga blick var ren hockeypoesi. Med speltid sällan under 30 minuter per match vittnar om Kung Eldes betydelse för laget. En "rightare" med blytungt slagskott och med fantastiska ledaregenskaper. Den dagen vi återigen tar SM-guld, så är jag övertygad om att Kung Elde står i båset.

Scaniarinken är nog världens ände när det alltsomoftast glesar tomt mellan bänkraderna. Men när trycket är som bäst, så finns det få arenor i Sverige som står upp för sitt lag som Templet. Bara tanken på att vid sista Play Off matchen mot Brynäs på mitten av 90-talet vara en av de 7000 i publiken som vrålade "Vi skall tillbaka" innan första nedsläpp, knottrar huden än idag.

Att i samma match få uppleva stadens stora hjälte Kung Elde hyllas på sitt känslofyllda ärovarv slår allt jag upplevt som supporter.

En del av er kanske undrar om ändå inte Burken är stadens största stolthet, men ända sedan förra hösten när Björn Borg inför uppradade SSK spelare och en helt oförstående Kung Elde i båset drog på sig en LHC tröja i Cloetta Center, så är BB inte välkommen till Kringelstaden längre.

Hur svårt kan det vara?

Kände mig tvungen att dela med mig av hörnvarianternas Rolls Royce. Corner Kick#4 - Volley shot taken with the right instep. Den "perfekta" hörnvarianten är hämtad ur en bok skriven av Mario Bonfanti och Angelo Pereni och känns livsfarlig när allt stämmer.

För att inte krångla till det, så använder jag författarnas egna ord för att förklara dom fyra stegen till mål:

- Vit forward 10, slår hörnan mot en mötande 8.

- Svart försvarare 4, läser passningen, bryter och nickar till medspelare 5.

- Svart 5 blir attackerad av vit 9 och kan inte göra annat än att slå en ofrivillig passning till vit 11.

- Vit 11, koordinerar så att han kan skjuta på mål med hans högra insida.

Om nu inte varianten fungerar, trycker Mario och Angelo på dessa punkter som kan gå fel:

- Vit 10 slår hörnan för tidigt jämfört mot inlöpande 8.

- Svart 4 kanske nickar bollen utanför straffområdet.

27 januari 2005.
Den icke-svensk jag brinner mest för i hela sportvärlden - Marat Safin - besegrar Roger Federer i en av tidernas tennismatcher. Jag har fortfarande inte förstått att det verkligen hände. Efter denna holmgång i semin spelar han skjortan av Hewitt i finalen, efter att ha slarvat bort första set. Nu är det 2006, ett nytt Australian Open står för dörren. Safin är skadad, liksom Nadal. Saknas gör även Andre Agassi. Tunga avbräck, men vi kan ändå räkna med sevärda matcher och välspelad tennis.

Jag har valt att dela in turneringen i fyra delar, efter lottningen. Jag går igenom de intressantaste spelarna och spekulerar i vilka som blir skrällarna, flopparna och kungarna.

Den övre fjärdedelen ser ojämn ut de första tre omgångarna. Sedan kommer vi bjudas på toppmatcher i 8-dels- och kvartsfinalerna.

OLIVIER ROCHUS visade under fjolåret att han växt in i eliten. Hardcourt är hans bästa underlag, där han är oerhört jobbig att möta. Han blir aldrig trött. Tyvärr så blev lottningen i år väl magstark för den lille belgaren.

DOMINIK HRBATY och IGOR ANDREEV är två habila spelare som förmodligen kommer stöta på varandra i tredje omgången. Därefter tar nog segerrraderna slut. Vinnaren i denna match får nämligen med all sannolikhet möta...

...NIKOLAI DAVYDENKO. Ryssen var ett av de stora utropstecknen i förra årets turnering. Han vann tolv raka set, innan Andy Roddick blev för svår i kvartsfinalen. Han följde upp detta med ett strålande fjolår, där han visade att han även hanterar gruset på bästa sätt; utslagen i semi efter en stenhårde femsetare mot den numera dopingavstängde Mariano Puerta. På vägen dit hade han bl a besegrat en av megafavoriterna Guillermo Coria.

TOMMY HAAS har kommit tillbaka från sina skadebekymmer och personliga problem på ett strålande sätt. Med honom på andra sidan nätet, går ingen säker. Jag hade nog tippat honom som finalist(!) om det inte vore för lottningen. Inte nog med att han hamnat på hans halva, redan i fjärde omgången råkar han ut för tidernas störste tennisspelare...

...ROGER FEDERER! Vad ska man säga? Mannen är ett fenomen. Långa stunder känns han totalt oslagbar. När han är något sånär formtoppad måste motståndarna prestera tennis i yppersta världsklass. För att över huvudtaget vinna games mot honom. Som jag nämnde i inledningen, så förlorade Federer fjolårets final i Melbourne. Räkna med en revanschsugen schweizare på planen. Jag tror inte någon rör honom i år. Förra året tänkte jag att "den enda med Federers högstanivå är Safin". Samma sak gäller i år och då Safin inte finns med i startfältet i år, känns titeln vikt åt Federer.

Den andra fjärdedelen bjuder på öppna matcher redan från dag 1.

JUAN CARLOS FERRERO nådde semifinal 2004, men lyckades inte alls följa upp det förra året. Efter ett fullt godkänt fjolår vill den gode spanjoren visa att han är tillbaka. Lyckas han överleva omgång 3 (ser ut att bli SRICHAPHAN eller KIEFER som motståndare där. Fördel Ferrero.) tror jag dock det tar stopp i 8-delsfinalen. Där väntar med garantt hemmahoppet...

...LLEYTON HEWITT. Den hetlevrade kämpen tog sig ifjol äntligen till finalen på Rod Laver Arena. Där var han minst ett nummer för liten, men visade ändå att han har kapaciteten och psyket för att nå ända fram. Psyket ja; dels hamnar han ofta ur balans, dels gäller det för honom att använda den energi och ilska han får till att vinna bollar. Lyckas han med detta, kommer publiken lyfta honom långt även i år. Tongångarna är inte de bästa från Hewitts team. Jag inte helt säker på att han kommer "vinna" sin fjärdedel, trots att den inte innehåller några jättenamn.

Grusspecialisten GUILLERMO CORIA har också hamnat på denna fjärdedel. Han är även en bra hardcourt-spelare som aldrig kan räknas bort. Nyss fyllda 24 är han förmodligen ATP-tourens snabbaste spelare. Han har en oerhörd ork och kommer bli en svår nöt att knäcka i turneringen. Har han lyckats perfekt med formtoppningen, kan han nå semifinal. Kommer han snett på det, kan han lika gärna åka ut i första omgången. Allra troligast är dock ett hett kvartsfinalmöte med Hewitt, där hemmasonen vinner i 5 set och skickar hem Coria för den här gången.

På vägen dit väntar ett par små hinder. Dessa stavas FERNANDO GONZALEZ och SEBASTIAN GROSJEAN. Den förstnämnde såg ifjol för en gångs skull ut att ha hittat formen redan i januari. Efter turneringsvinst i Auckland nämndes han som en skrällkandidat inför Australien Open. I tredje omgången föll han dock offer för Nalbandian, som spelade sitt livs tennis. Chilenaren Gonzalez (eller "Gonza" som han kallas) behärskar alla underlag och är en ständig outsider. En bra lottning bäddar för ett sydamerikanskt möte med Coria i åttondelen. Jag tror Coria vinner en sådan match, han har 5-1 i inbördes möten. Betänk dock att Gonza vann det senaste; 7-5, 6-3 i Madrids Masters Series-turnering i oktober. Sedan var det Grosjean då. Den franske publikfavoriten gör i likhet med Gonzalez bra insatser på alla underlag. Han räcker dock allt som oftast inte till mot de allra bästa. Historien upprepar sig nog denna gång. Klarar han av att stå emot servekanonen och hemmaspelaren Mark "Scud" Phillipoussis i första omgången (vilket jag tror han gör) väntar vinnaren av LISNARD och MONACO. Monaco är en grusspecialist, men borde verkligen kunna klara av Lisnard. Skräller dock fransosen där vore det väldigt intressant. Då får nämligen Grosjean chansen att ta revansch på sin landsman för förra årets chock, då Grosjean trots ledning med 2-0 i set sensationellt förlorade.

En annan intressant spelare på denna del är JUAN IGNACIO CHELA, argentinaren som alltid lovar gott men sällan får till det. I första omgången ställs han mot brittiska stjärnskottet ANDY MURRAY. Bookmakers har faktiskt den unge britten som favorit.

Den tredje fjärdedelen är den jämnaste. Inga riktiga supernamn, men många som håller till strax under toppskiktet.

Favorit att ta hem denna fjärdedel och således ta sig till semifinal? Ja, jag har svårt att välja. DAVID NALBANDIAN borde nog rankas etta efter flera bra turneringar i Australien Open, men hur är formen? Han kommer ta sig förbi de första omgångarna, sedan ställs han mot idel hardcourt-spelare av rang. Trots att han faktiskt är regerande världsmästare tvivlar jag en del på hans förmåga att prestera topptennis en hel turnering, i den värme Australien bjuder på.

Jag tror minst lika mycket på amerikanen JAMES BLAKE och kroaten MARIO ANCIC. Blake har som bäst nått fjärde omgången i Melbourne, men har ofta haft oturen att lottas mot de bästa. Hewitt 2005, Safin 2004 och Schuettler 2003; samtliga blivande finalister. Ancic har även han nått fjärde omgången som längst (2003). Ifjol åkte han ut mot den omöjlige Safin. Vi kunde redan då ana att han gick mot ett bra 2005. Trots många imponerande matcher underpresterade han dock. Både i Grand Slam-turneringarna och i de mindre. Jag tror det sitter i huvudet, som man brukar säga. Får han ordning på den mentala biten kan han nå riktigt långt, både i turneringen och på årets världsranking. Inför Australian Open deltog Ancic i Aucklands ATP. Där lekte han sig fram till final, där en finsk 24-åring blev för svår.

Jag pratar om JARKKO NIEMINEN, som också hamnat på denna fjärdedel. Han svarade för ett mersmakande fjolår, med kvartsfinal i US Open som grädden på moset. Han är ännu inte nära de bäst spelarna, men har börjat sin marsch. Det är dock väldigt svårt att ta det där steget som han måste, för att bli en stabil topp 20-spelare. En bra lottning i omgång 1 och 2 gör att han med full fysik kan ta upp kampen i tredje omgången med Nalbandian, som förmodligen står på andra sidan nätet. "Nallen" skulle vara stor favorit, men med den formen Nieminen visar upp så vill jag utfärda STORMVARNING!!

Det finns fler bra spelare på denna jämna fjärdedel:

TIM HENMAN - Ett aktat namn i tennisvärlden. Har dock (delvis pga skadeproblem) haft svårt att hitta formen under 2005. Är han månne på väg neråt?

DMITRY TURSUNOV - Ryssen som så överraskande slog ut just Henman ur Wimbledon förra året. Vem möter Tursunov i första omgången i Australien? Jo, Henman så klart!
Matchen är helt öppen, men vem som än vinner så tror jag inte på någon längre sejour för honom i Melbourne.

GASTON GAUDIO - 2004 års vinnare av Franska Öppna. Det är just grus som denne argentinare vill ha. På hardcourt är han inte mer än en medelmåtta. Kan nå omgång 3 med lite tur.

CARLOS MOYA - Den spanbske grusvirtuosen har tagit för vana att toppa formen inför Australian Open. I den förberedande ATP-turneringen I Chennai gick han till final. 2004 vann han den, liksom 2005. Hur det gick efter den segern förra året? Han åkte ur Australian Open redan i första omgången mot minst sagt begränsade landsmannen Garcia-Lopez...

ANDREI PAVEL - Rumänen besitter stor rutin och gör ett par riktigt bra turneringar varje år, både på grus och hardcourt. Gick till fjärde omgången i Melbourne både 1999 och 2004. Inte helt omöjligt att han kan ta sig dit i år också, då han fått en dräglig lottning.

FABRICE SANTORO - Gedigen och erfaren spelare som nått fjärde omgången som bäst i Melbourne. Hyfsad på grus, men trivs bäst på hardcourt. Brukar göra vad han ska. Slår de lägre rankade och får stryk av de högre rankade.

DAVID FERRER - Grusspecialist som blir bättre och bättre på hardcourt. Riskerar stöta på Mario Ancic i en eventuell tredje omgång. Ska han besegra en sån spelare måste han förbättra sitt spel på hardcourt ytterligare.

TOMMY ROBREDO -  Klasspelare på framförallt grus, men även hardcourt. Går långt i de flesta turneringarna, men brukar inte alls trivas i Melbourne. Måste övervinna Känguru-spöket och lär ställas på prov. Om han vinner sina inledande två matcher väntar förmodlogen James Blake. En mycket svår motståndare, som den gode Tommy inte alls skulle vara chanslös emot.

Slutligen den sista fjärdedelen. En ganska medioker samling, med ett par undantag.

ANDY RODDICK är ett av undantagen. Är med sin fruktansvärda serve det största hotet mot Federer. Amerikanen brukar alltid göra bra ifrån sig i Australien och räkna inte med något annat i år. De har bytt bollar i Melbourne i år, från Slazenger till Wilson. De nya bollarna är lite snabbare och bör passa Roddicks spel utmärkt.  Lammer, Moodie, Benneteau, Stepanek... Jag blir mycket förvånad om "A-Rod" tappar ett enda set fram till kvartsfinalen. Väl där får han bekänna färg.

IVAN LJUBICIC väntar förmodligen där. Den 193 cm långe kroaten går från klarhet till klarhet. Efter 4 finalförluster (alla på hardcourt) i början av förra året, fick han till sist vinna en ATP-turnering. Det skedde i Metz i oktober. Före dess hade han visat gryende form i US Open. Han hade även "ensam" besegrat Ryssland i Davis Cup. Efter Metz var det dags för Wiens ATP. Hur det gick? Ljubicic tappade inte ett set i hela turneringen. Vidare finalförlust i Paris inomhus-turnering efter flera fina skalper. Ljubicic kom sedan med till VM. Där sopade han banan med Coria innan han fick stryk med 1-2 av Federer och 0-2 av Nalbandian. Besviken åkte han hem, men förstod några dagar senare att hans insats kanske inte var så dålig. Nalbandian besegrade nämligen Federer i finalen! Året avslutades med att Kroatien tog hem Davis Cup-bucklan, med Ljubicic i spetsen. En kvartsfinal mellan Ljubicic och Roddick känns högst trolig.

FELICIANO LOPEZ, XAVIER MALISSE, MIKHAIL YOUZHNY, ROBBY GINEPRI, RADEK STEPANEK och TOMAS BEHREND är spelare som bör överleva ett par omgångar, med parentesen att ett par av dem möts redan i omgång 1.

Svenskarna då? Bägge har hamnat på denna fjärdedel. JONAS BJÖRKMAN möter oprövade tysken GREMELMAYR, som gjort bra ifrån sig på Challenger-touren. I kvalet slog han bl a ut schweizaren Ivo Heuberger, med en del rutin. Björkman har haft svårt att hitta formen på sistone och lär inte ta sig längt i Melbourne. Första omgången bör dock inte vara några problem, där Björkman kan manövrera ut Gremelmayr med hjälp av sin rutin. Mitt tips är att Björkman åker ut i andra omgången (där Ginepri med all sannolikhet väntar).

THOMAS JOHANSSON däremot är alltid att räkna med. 2002 års vinnare av AUstralian Open går alltid in i turneringen med ett stort självförtroende. Fjolåret kantades av småskador, men innehöll en fantasktisk turnering. Wimbledon! Han spelade drömtennis enda fram till semifinalen. Där tog han första set och var på väg mot en riktig bragd. Andy Roddick tog sig dock samman och vände. Hösten gick inte som på räls, inte alls. En axelskada hämmade Thomas, som ändå lyckades vinna en turnering. Vad har han då för chanser i år? Först ska Saulnier besegras och det ska inte vara några problem. I omgång 2 väntar Malisse eller Youzhny. Förmodligen blir det Malisse, då Youzhny haft skadeproblem. Kan t.o.m. bli walk over på den kanten. Johansson har 2-1 på Malisse i inbördes möten på hardcourt. Belgaren vann dock det senaste mötet. Malissse är en begränsad spelare som blixtrar till ibland. Inte ofarlig men jag tror aldrig Thomas torskar mot honom. I tredje omgången får Johansson möta Berdych tror jag; klar fördel Johansson. 8-delsfinal då; där väntar med all sannolikhet Ljubicic. Som ni förstår av det jag skrev om kroaten, så blir det en fruktansvärt svår motståndare för Linköpingssonen. Håller bara  svenskens axel kommer det bli match. Lita på det! Om vi ska drömma vidare, så säger lottningen Roddick i kvartsfinal. Har man besegrat Ljubicic är dock ingenting omöjligt. Roddick har nog inte glömt första set i Wimbledon ifjol, då han "bara skulle gå ut och vinna". Om bragden skulle vara ett faktum kan Thomas mycket väl gå ända till final, då semifinalmotståndaren nog blir: Ancic. Nalbandian eller Blake. Inte värre än Roddick!
Pessimistiskt: Axeln stör Thomas, som tvingas bryta turneringen...
Realistiskt: Thomas tappar inte ett set fram till kvarten, där han pressar Ljubicic men får se sig besegrad med 3-1 i set.
Optimistiskt: Även Ljubicic besegras och Thomas är kung i Melbourne. Historien upprepar sig dock, och trots ledning med 1-0 i set vinner Roddick med 3-1. Precis som i Wimbledon...

Calles tips

8-delsfinaler:

Federer* - Haas
Hrbaty - Davydenko
Hewitt - Ferrero
Gonzalez - Coria
Santoro - Ancic*
Blake - Nalbandian
Ljubicic* - Johansson*
Ginepri - Roddick*

Kvartsfinaler:
Federer* - Davydenko
Hewitt - Gonzalez
Ancic* - Blake
Ljubicic* - Roddick*

Semifinaler:
Federer* - Hewitt
Ancic* - Roddick*

Final:
Federer* - Roddick*

Australian Open-mästare 2006
ROGER FEDERER*

(* = Spelare att följa lite extra)

Gör som Ian, läs Buster.

Som prenumerant sedan 1976 och medlem i såväl 100- och Hattrickklubben, så svider det lite extra när alla småkillars koran Buster tillslut fick kasta in handduken.

Även om jag inte lusläste dom sista numren med ytterligare en Åshöjdenrepris (nu visserligen i färg) så förstod jag motvilligt att slutet var nära. Det sista försöket att tilltala dagens knattar genom att skapa mangasportreportern Kishako kändes som ett lite desperat och onödigt dödsryck för att tilltala TVspelsgenerationen.

Under storhetstiden kom tidningen ut med 26 utgåvor per år, jämförbart med dagens färgupplaga som bara kom upp i 6 nummer per år.

I egenskap av fotbollstränare var jag för ett par veckor sedan med i en undersökning gällande idrottsvetenskap gjord av Växjö Universitet.

Undersökningen var omfattande och krävde en längre sittning. Det mest positiva är att man vid dessa tillfällen tar sig tid för att verkligen reflektera över tränaryrket.

Ett av områden som berördes var ordet talang och dess innebörd. Definitionen av en talang är för mig en spelare med potentiell förutsättning med en eller flera spetsegenskaper.

Vid en första anblick så känns ordet talang som positivt, något exklusivt och få förunnat. Men ju mer jag tänker på det så väger det negativa över. Visst är det lättare att lista tio talanger som inte blev något än en som lyckats?

Har man inte karaktären, viljan att lyckas, förståelsen av vad som krävs för att utvecklas och nå eliten. Ja, då kvittar det om man haft ordet talang tryckt på visitkortet.

Kommer du eller har du hamnat i SvFF:s pärm över talanger så lova mig (framförallt dig själv) att göra allt för att ta nästa steg i karriären. Börja redan idag med att ta dig ur facket, förfina dina spetsegenskaper, jobba stenhårt för att blomma ut och ta till vara på dom positiva sidorna av att vara en talang.

Mannen med pipan får i regel utstå en hel del okvädningsord och förlöjligande kommentarer i fotbollsvärlden. Östgöta Innefotboll Cup är definitivt inget undantag. Det tempostarka och händelserika spelet kräver en mängd svåra och snabba beslut, inte alltför sällan både till spelares och åskadares förtret.