Jag tycker att spelare och ledare ska vara försiktiga med att skälla på domare. Möts de hela tiden av protester och dålig attityd så tröttnar de till slut. Det är ingen slump att det är brist på domare.

Det är utgångspunkten. Nu tänker jag byta lag så att säga, för att istället kritisera de som hela tiden försvarar dåliga domarinsatser I detta exempel inom fotbollen:

När någon kritiserar domaren brukar det här vara motargumenten denne får höra:

"Spelar ni i division 5 så får ni ju räkna med att domarna håller den klassen"

Ett ytterst korkat resonemang. En division 5-spelare får i regel inte en krona för att spela fotboll, utan tvingas ofta lägga ner en massa tid och offra annat för att kunna utöva sin idrott.

Domarna får däremot arvode för varje dömd match. Utan att gå in på några exakta summor så motsvarar ersättningen vad spelare väldigt långt upp i seriesystemet tjänar. Detta beror naturligtvis på hur mycket man dömer, men i många fall ser det ut så. Alltså är det totalt ovidkommande hur lagens spelare presterar på planen. De har ingen lön att förtjäna, möjligtvis sin plats i startelvan.
 
En annan viktig jämförelse:
Domarna är faktiskt inte utövare när de springer omkring på planen. De är funktionärer. Hur många funktionärer får betalt? Svar: Knappt någon, inte ens i Allsvenskan. Allt från gubben i biljettluckan till bollkallarna... De får möjligtvis en korv, men i övrigt gör de det helt frivilligt och för att bidra till verksamheten.

Så ni som säger "Spelar ni i division 5 så får ni ju räkna med att domarna håller den klassen":
Ska vi räkna med att korven smakar bajs?
Att linjerna är kritade som en basketplan?
Att kaffet är iskallt?
Att det bara finns innebandymål att tillgå?

För det är de kraven man bör ha på de funktionärer som inte får betalt. Om man nu utgår ifrån att funktionärer och spelare ska hålla den klass som serien i fråga gör.

"Skulle domarna klaga lika mycket när spelarna gjorde något fel, så skulle de inte få göra annat"

Eeeh? Hur påverkas Peter Fröjdfeldts prestation/resultat av att Kuivasto slår en indianare? Ingenting. Hur påverkas Kuivasto av att Fröjdfeldt tar en felaktig frilägesutvisning på honom? Ganska mycket va? Förhållandena till varandras beslut på planen är med andra ord inte riktigt likadana....

Till er som säger "Skulle domarna klaga lika mycket när spelarna gjorde något fel, så skulle de inte få göra annat":
Domarna ska strunta i hur spelarna presterar, de har väl annat att fokusera på. Detsamma gäller självklart spelarna; de ska inte spilla energi på att ifrågasätta domslut hela tiden. Men jag har aldrig sett en domare göra ett perfekt domslut för att sedan bli utvisad. Det drabbar ibland spelare som gör en perfekt brytning etc. Som sagt; domarnas beroendeställning är en helt annan.

"Döm själv så får du se hur svårt det är"

Vad jag vet så kan de flesta spelarna reglerna. Så jag tror faktiskt de flesta skulle bli riktigt skapliga domare. Men det är ingen myt att de som inte kan göra mer än 7 på klöven blir domare istället. Vi har alltså våra roller och satsar på olika saker här i livet. Jag skulle nog ifrågasätta en taxichaufför som var blind, en katolik med burka eller valet av forum för en stumfilm på P1. Inte sagt att alla domare som är dåliga ska lägga av, men de måste tåla att ifrågasättas. Det är en del av rollen/(yrket?!).

Som avslutning vill jag än en gång poängtera att spelare och ledare bör uppträda på ett bra sätt mot domarna. Det är ingen tacksam uppgift att blåsa i pipan och genast få höra ett tjog mansröster vråla "Men för helvete, vad ser du med?!" Så all respekt för de som på ett seriöst sätt antagit sig domarrollen.

PPFFUUUUIIIT!!

I senaste numret av alltid lika lysande I&K kan man läsa vad som krävs för att lyckas lura sin motståndare. Senaste rönen från kognitionsforskningen avslöjar bland annat att en fint bör göras 60-150 millisekunder före den åtföljande dragningen för att utmynna i ett positivt resultat. Alltså 60-150 millisekunder, kan man annat än att älska vetenskapen?

Om vi tar det på det lite enklare fotbollsspråket Zlatanska. Så handlar det om att ju fler verktyg(läs, fler finter och dragningar) du behärskar som spelare, desto mer svårläst blir du. Och då omvänt som försvare när du möter dessa dribblingsgenier så tar det längre tid att reagera för att sedan välja rätt försvarsmetod.

Självklart är det alltså lättare att möta en spelare med motorvägsfinten som enda repertoar än exempelvis Brasse-Hasse som behärskade Helge Asplunds hela backkatalog.

Under torsdagens match mellan Gais och Hammarby stod bortalagets sektion ödsligt tom, sånär som på en enda stor banderoll med texten: "SvFF, sluta kväv supporterkulturen".

En passning riktad till Svenska fotbollsförbundet med en uppmaning om att ta bort regeln om att bortalagen själva ska behöva betala kostnader i form av vakter till arrangemang man själva inte arrangerar.

Den nya regeln, som innebär att bortalagen ska få stå för notan gällande säkerhet kring sina fans, har debatterats kraftigt på sistone och flera supportergrupper har stått enade i frågan om att det är fel. Publikdragande Hammarby och AIK har gått ihop inför måndagens derby och kommer för första gången någonsin anordna ett gemensamt tifo för att belysa var man står i frågan. Båda supporterklubbarna har dessutom bestämt sig för att bojkotta sina två nästkommande bortamatcher i seriespelet för att protestera ytterligare. Bajens bortasektion stod tom mot Gais och när AIK spelar bortamatch mot Göteborg nästa vecka så gör man det utan några anhängare på plats.

SvFF har genom åren fått en hel del kritik, men samtidigt gjort mycket bra saker för svensk fotboll överlag. Man har fått fart på det allsvenska intresset och hjälpt sitt landslag till fantastiska framgångar. Men i det här fallet är man fullkomligt ute och cyklar. De klubbar som har flest supportrar drabbas hårdast av den nya regeln, men det är också dessa klubbar som skapar mest drag på de allsvenska arenorna. Och drag skapar även större intäkter till övriga klubbar.

Vi leker med tanken att en klubb som Norrköping har ungefär 7.000 åskådare på sina vanliga hemmamatcher men 17.000 mot Stockholmslagen. Ett ganska realistiskt scenario. Stockholmsklubbarnas fans bidrar med ungefär hälften av de tiotusen extra supportrarna medan de övriga är hemmasupportrar/neutrala som går för att de vet att det blir bra drag i dessa matcher. Tiotusen extra åskådare som betalar 150 kronor vardera innebär en och en halv miljon extra intäkter till Norrköping jämfört med en vanlig match.

Utan Stockholmsklubbarnas bortafölje drar matchen säkerligen inte mycket fler än det vanliga snittet och det drabbar ju givetvis hemmalagets budget negativt. Egentligen är det hela ganska enkelt. Drar ett arrangemang mer folk, innebär det givetvis mera intäkter, men lika logiskt även fler utgifter. Så fungerar ju den här världen i alla sammanhang.

När AIK oväntat åkte ur allsvenskan 2004 gick snacket om att klubbdirektörerna i Superettan var de stora vinnarna. Man skulle kunna ställa sig frågan varför. För att det skulle behövas fler vakter och generera fler våldsamheter? Eller för att en klubb som AIK drar så enormt mycket mer publik och därmed intäkter än ett lag som exempelvis BK Häcken?

Jag tror att alla läsare på den här hemsidan förstår att det sista alternativet är det rätta och jag hoppas att alla också förstår hur fel denna nya regel är. Det enda jag skulle kunna tänka mig gällande samma regel är att bortalaget i så fall också får ta del av publikintäkterna på bortasektionen. I så fall är det hela en annan sak.

Fun! Exciting! Challenging! That is how bodyboarder - and World Champion - Jeff Hubbard describes his sport. "It is so much fun, and the excitement is hard to match. You have an emotional connection with nature as the ocean is your playground" says Jeff when asked what non-bodyboarder are missing out on.

Bodyboarding - for those of you who do not know - is basically a way of riding waves (like surfing). Instead of a large surfboard you use a smaller, rectangular shaped board that is made out of foam. This "boggie-board" was a direct invention of Tom Morey in the 1970's and since then the sport has grown tremendously. There are different ways of riding the board and some people stand upright or on one knee, although the most common way is to rest your upper-body on the board. That is the way Jeff Hubbard rides, and that is the way he became the world champion after clinching the tour-title by winning the Pipeline Pro contest in Hawaii in 2006:

"It was a dream come true... To be a World Champion and to win it at home in Hawaii with all your friends and family cheering you on and the support and excitement from every one else... It was the highest of highs!"

Jeff grew up in Hawaii on the island of Kauai. At an early age he went with his family and friends to the beach to ride waves and learn what they could do. He started bodyboarding when he was around 10, and by the time he was 15 he realized that he was pretty good: "An older friend from school told me I was good - but not as good as him yet!" Jeff would soon be better though, and he actually won the first competition he ever entered - only 15 years old. Growing up, he had many heroes and one of them was legend Mike Stewart (9 times World Champion, 11 times Pipeline event winner). "Like for every other rider on the planet he was my hero. But he was untouchable so mainly I looked up to some amazing professionals from my area such as Kyle Maligro, Chris Burhart, Harry Antipala, and Chris Tenneberg. These guys were inspirational as they were from my area and doing so well in competitions and getting paid and making videos. That was great to see and pushed me to get better."

Jeff has been competing on the World Tour since 2002 and, as already mentioned, won it in 2006. The bodyboarding community is a small and close group of people, who are all friends and have respect for each other. However, Jeff admits that it is very competitive, and that there are definitely some guys he really enjoys beating more than others as well as hate losing to. Pipeline (on the North Shore of Oahu) is his favorite place to compete, and going in to a season he sets the goal to win there. The Shark Island contest is also a contest that means a lot to him, and that he focuses a little extra on. Generally though, he sets more strategic goals like winning the world title. In order to realize these goals he trains like a maniac! "I stretch for an hour each day and I am in the water bodyboarding between 2-8 hours a day depending on the conditions and the event schedule. I also swim, bodysurf, surf or do bikram yoga when the waves are not good for bodyboarding."

People in the industry acknowledge Jeff as an innovator that is constantly pushing his boundaries. For example he is considered one of the few who have ever done an aerial 720 (you do the math to see how many spins in the air that is!). "I am constantly trying to improve my riding. To do new moves is fun and difficult as it takes certain special waves to generate the necessary speed to do these tricks. So it is not often that I can try something new, but I am always working on new things and hoping I will get to try and perfect them when the chance arises. The future is in doing crazy moves in bigger waves and this is happening now as the standards are being raised higher each year. It will be great if bodyboarding can improve in smaller surf and show case amazing moves in small waves as well. That will also get people excited."

Even though bodyboarding is Jeff's job he can relax and just enjoy doing it as well. His favorite place to have fun bodyboarding is wherever he can be with his friends and be smiling in the water. He has caught many amazing waves but when asked about the best ever he mentioned a session in Indonesia where the waves barreled for over 20 seconds over a shallow sharp reef. It was just him and some friends having a great time and it is something he will remember for the rest of his life. Although, he does have some bad experience from the water - he has been hurt many times: "I hurt my back a few times after landing some aerial moves. I also have many scars from getting cut after hitting the reef" he tells me.

Every time I meet Jeff (we have known each other for a couple of years now) I am amazed by how grounded, humble, and subtle he is. He has no ambition to be the center of attention and can sometimes be perceived as quiet. But after listening to him for a few minutes you instantly realize how intelligent he is. Currently, he is pursuing his Master's degree from Hawaii Pacific University and he is involved with a company called "No Friends" as well as a magazine called "Bodyboarding." With all that, plus spending time with his wife Heather, family and friends, and taking care of several dogs (at least 3 I think) it is hard to believe that he actually has time to do anything else. Especially considering that with being a professional bodyboarder you have to deal with a tough reality - a reality with around 170 traveling days per year for competitions, promotions, or shooting videos, etc. However, having the opportunity to be a professional bodyboarder is something Jeff is very grateful for. "I thank God, my wife, my parents, as well as my sponsors BZ Bodyboards, Viper Fins, Surf Sling, ebodyboarding.com and Vertra Sun Care for making my dream a reality."

Some things said about Jeff by bodyboarder Kai Duvall (who has competed against Jeff):

- "Jeff is the pinnacle of bodyboarding"
- "Unbeatable"
- "A whole level above"

Check out these videos of Jeff on youtube - they are well worth watching: