En medvetslös Gazza är bättre än Alemao.
Allvarligt talat, vad tänkte vi på? Satt nostalgiskt häromdagen och analyserade resultatet av våra medlemmars första uppdrag i klubben - Världslaget. Jag fick en stor klump i halsen när jag kom till innermittfältet. Att Zizou och Diego tog dessa två platser, är väl helt i sin ordning. Något felbalanserat men givetvis ett odiskutabelt val. (Kommer dock ihåg hur mycket kritik jag fick motstå att jag valde Zizou före alla andras självklara etta Diego.)
Men tillbaka till det stora frågetecknet. På plats 3-6 placerade sig i tur och ordning:
3. Lothar Matthäus
4. Frank Rijkaard
5. Gheorge Hagi
6. Patrick Vieira
Jag inte bara saknar, jag kräver omröstning i och med avsaknaden av ett namn. Inte ens bland de 40 nominerade fanns kanske en 90-talets största bollvirtouser med - GAZZA!
Återigen, vad hände? Paul Gascoigne var alltså inte ens nominerad. Kan ansvariga i nomineringsjuryn vara vänlig och förklara detta?
Som inofficiell ordförande för klubben, skäms jag lite faktiskt. Har det i sportvärlden någon gång gjorts en värre tavla? Här gick vi verkligen in i den berömda väggen, samtidigt som vi gjorde självmål.
[email protected]
Som om detta inte vore nog...så upptäckte jag att Alessandro Del Piero inte heller var nominerad.
Det är nog ännu värre, om ni frågar mig.
Det är väl lite skillnad på karriär och karriär i dessa fall.
Men framförallt på karaktär och karaktär...
Gor om - gor ratt!!
Visst kan man tycka (eller inte tycka) att dessa två nämnda spelare kunde varit nominerade, men ingen av dessa hade varit i närheten av något världslag ändå, så det spelar egentligen ingen roll.
Inte ens Ruud Gullit tog ju plats bland de sex främsta mittfältarna på listan, och inte går det att ranka Del Piero högre än Stoichkov, Baggio och Romario för att dra några exempel. Men jag håller med Calle om att Del Piero´s "nomineringsmiss/beslut" är mer anmärkningsvärt än i Gazza´s fall.