Henke, släpp sargen.
-Kan jag undvika den gör jag det. Jag tycker att försäsongen är alldeles för lång och hård.
Tack för allt, Henke. Men ditt senaste uttalande om försäsongsträning hade jag gärna varit utan. Det finns redan nog med omotiverade spelare den här årstiden.
Jag förstår att kunskapen om fysiologin bland våra yngre spelare inte är färdigutvecklad. Men kort sammanfattat är det så att kroppen behöver underhållas kontinuerligt - "Use it or loose it".
Henke, jag vet att ditt mindre genomtänkta uttalande kom direkt efter en match i tupperwarebandy med polarna. Du gör vad du vill och alla rätt att framföra sina åsikter. Men även om du börjar bli mätt, så är du fortfarande en av de största vi har. I den rollen har du ett ansvar, du är ett föredöme för våra kommande fotbollsstjärnor. Det skulle vara bättre om du skickade signaler som peppade dessa ungdomar till mer träning.
[email protected]
Slutet gott - allting gott?
Annika Sörenstams LPGA-slut på sin golf-karriär var kanske inte mycket att hurra över - en missad cut och sen var det slut. I samma skede avslutades en av svensk idrotts-historias absolut största och mest framgångsrika karriärer.
Egentligen har det varit en pina ända sedan hon officiellt berättade att detta var hennes sista år på touren. Ett antal sämre resultat och missade cuttar både här och där - det är iallafall mitt spontana minne, vilket mycket väl kan vara missvisande eftersom jag inte följer golf så religiöst. När jag tittar till statistiken visar det sig att jag hade rätt i att jag hade fel.
- 10 topp 10 placeringar, varav 3 vinster, på 21 tävlingar.
- 1.8 miljoner dollar i inspelade pengar, vilket gav henne en 4:e plats i penningligan för året.
- 54 av 79 rundor under par.
Hur kan jag ens ha fått för mig att Annikas sista år var en pina och besvikelse? Jag har inget svar på detta, men misstänker att det ligger i att kraven som jag (och många andra) hade på henne var så enorma. Man förväntade sig helt enkelt att hon skulle vinna varje tävling. Om gemene man hade dessa förväntningar kan jag bara tänka mig vilka krav hon ställde på sig själv.
Nej, Annika gör vad som är rätt för henne och lägger av när hon fortfarande är på topp. Och även om en hel idrottsvärld kommer att sakna henne, så är det nog inte det sista vi ser av henne. Hon designar redan golfbanor, och härnäst så ska hon gifta sig och hon planerar även att skaffa barn. Jag vet inte hur det är med er läsare, men jag ser iallafall fram emot några tuffa dueller mellan Sörenstam och Wood Juniors på golfbanor runt om i världen i framtiden.
[email protected]
Ibland tröttnar man på sport
Ibland tröttnar man på sport.
Ja, det låter konstigt men så är det i alla fall för mig.
Det är inte ofta, men då och då kommer de här svackorna.
Det bästa är att de sällan håller i sig speciellt länge. Det finns saker som får mig att tända till igen och känna: "Så mycket fattigare ett liv måste vara för de som inte är sportintresserade".
Det kan vara VM-lottning, målkavalkad eller en stenhård femsetare. Frisparksvarianter, segerintervjuer eller en taktisk finess. "Hinken" Forsberg, Marcelo Lippi, Ma Wenge eller Peter Gentzel. Radiosporten, direktsändning, självbiografier eller målfoton.
Ja, ibland dyker de där ögonblicken upp då man får sin kärlek till sporten bekräftad.
Kanske måste man tröttna lite emellanåt för att verkligen uppskatta det man ser, hör, diskuterar, utövar eller läser?
[email protected]
"When He Was Winning"
Hyfsad ståpäls när BD strömmade ut ur högtalarna.
Tack för allt Zlatan. Kör hårt, ta oss till VM! Det är allt vi begär.
[email protected]