Jämförelser görs ofta på fel grunder
Jämförelser. Ständigt dessa jämförelser. Debatter som ofta saknar något facit, men som ändå berör och skapar diskussion. Jämförelser mellan olika sporter, olika ligor och olika lag. Det sistnämnda är givetvis något enklare att jämföra. Åtminstone om lagen möts, spelar i samma liga eller deltar i samma turneringar. Då får resultaten tala sitt tydliga språk.
Men hur jämför man vilken liga som är bäst? Italienska ligan har varit skamfilad och kritiserad i år, inte minst sedan Juventus degraderats. Premier League har hyllats och med tre lag i Champions League-semifinal är det den ligan som alla verkar tycka är outstanding just nu. Men är den verkligen det? Och är italienska ligan verkligen så dålig?
Att se den italienska ligatrean Milan fullkomligt krossa Premier Leagues suveräna serieledare på det sätt som vi fick beskåda i onsdags var en helt fantastisk upplevelse. Propagandafotboll från ett lag som, även om de hade fått tillbaka sina åtta minuspoäng, ändå hade haft 20 poäng upp till klara seriesegraren och tillika lokalkonkurrenten i blåsvart.
Att Milan kunnat ladda enbart för Champions League och slippa slåss på flera fronter anges säkerligen som ett argument, precis som i Liverpools fall. Och det ligger säkert mycket i det. Men hur tufft är det inte då för de spanska topplagen, som förhandsfavoriterna Barcelona och Real Madrid till exempel. De tvingas spela hårda och tuffa ligamatcher nästan varje vecka. Bottenlagen i Spanien är de enda jag sett i Europa som verkligen har ett eget spel och stundtals kan spela ut ett topplag. Det har jag aldrig sett i Premier League eller Serie A.
Och hur stark är inte bredden då Spanien hade tre lag i Uefacupsemifinal varav två spelar final om ett par veckor. Kan inte den ofattbara konkurrensen i La Liga bidra till att toppklubbarna helt enkelt inte orkar med att vara tillräckligt bra i europaspelet också? Att de så många stenhårda kamperna sliter för mycket.
Topplagen i Premier League är självklart enormt bra, annars hade de inte haft tre lag i semifinal i den finaste av cuper. Men kan skälet till viss del bero på att mittskiktet och bottenskiktet är så pass mycket svagare än i Spanien?
Jag har inga svar, jag bara spekulerar. För ska man kolla klassen på en liga bör man verkligen även kolla på resultaten i Uefacupen också. Den vittnar åtminstone lite om bredden i ett land.
Kortfattat vill jag bara avsluta detta resonemang med något som ligger mig varmt om hjärtat, allsvenskan. Jag är väl medveten om att inte vår svenska serie håller någon jätteklass internationellt, det gör den verkligen inte. Men ligan är ändå inte så dålig som vissa verkar tro. Poängen som ges från Uefa och som ligger till grund för klubblagsrankingen bedömer topplagens prestationer i Europa, under fem år tror jag att det är. Men den säger ingenting om bredden. Om ett mästarlag från en liga som Irland eller Slovakien slår ut våra svenska topplag snackas det om att vår liga är så dålig. Men dessa resultat säger ju bara hur bra topplagen i respektive liga är.
Om det är jämnt mellan lag ett och lag sju i allsvenskan, men skiljer 35 poäng mellan detsamma i någon av de andra nyss nämnda ligorna är ju det fakta som definitivt inte är ointressant om man ska bedöma hur bra en hel liga är, inte bara toppen. Det var väl till exempel bara två år sedan Halmstads BK låg strax över nedflyttningsstrecket i allsvenskan men slog ut portugisiska storlaget Sporting.
Topplagen i allsvenskan är säkerligen inte bättre än de lag som de blir utslagna av, det går inte att snacka bort, men eftersom vi har så stark bredd så är inte ligan fullt så dålig som vissa tror.
[email protected]
Om någon letat efter facitet kommer det här.
1.Premier Leauge
2.La Primera
3.Bundesliga
4.Franska ligan
5.Serie A
6.SAS Ligaen
7.Ersedivise
8.Portugisiska
38.Allsvenskan
2356.Trelleborgs FF
Kanske dags att göra en vetenskaplig sammanställning, så nära sanningen som möjligt...
...för som sagt, det finns ju ingen 100-procentig sanning.
Det viktigaste för att se en match, oavsett land eller division, är att:
1.Matchen gäller något. Att det är nerv.
2.Båda lagen är taggade och kämpar.
3.Det visas sportsliga delikatesser.
Jag ser hellre en division IV-match med spänning och kamp än Brasilien spela träningsmatch på Råsunda där det inte gäller något. Så är det faktiskt.
Det är alltid svårt att jämföra olika ligor mot varandra. Martin har en poäng i att vi alltid bara ser topplagen mäta sig med varandra. Undre halvan av tabellen jämförs aldrig mellan ligor.
Mest ser man också toppmatcher i Champions League och Premier League och så jämför man det med, kanske, ett Stockholmsderby. Inte rättvist.
Men som sagt, oavsett vad det är för fotboll man ser, så vill man att spelarna ska vara taggade och redo att fläka sig.
Det gjorde inte Motala AIF när det blev förlust mot Smedby i den tidiga seriefinalen i tvåan i dag. Det var alldeles för lojt och ointresserat hos många Maifspelare. Då blir man nästan förbannad som åskådare.
Sätt fart på spelet, Maif! Det var faktiskt en besvikelse att hemmaspelet var så uppstannande som det ofta var. Tobias Johansson var undantaget när han kom in i andra halvlek. Han vill jag se från start i nästa match.
Jag hoppas plumpen i protokollet är satt i och med 0-1 i den här matchen. Smedbys måltjuv Mikael Karlsson avgjorde med att sätta en straff i fel hörn för Maifkeepern Richard Hedlund.
Hedlund var godkänd i sin division II-debut, med flera bra räddningar. Men utespelarna borde gjort ett par mål, bland annat sköt Daniel Leinar en straff över.
Maif måste skärpa sitt spel ordentligt om det ska bli det planerade division I-avancemanget i år.
Det är en jämförelse som håller den sköna maj-dag. Kämpa som Liverpool, Maif!