VM vi minns - 1982.

Panini.

Som ett led i uppvärmningen inför den stora VM-festen i Tyskland väljer CSU's medlemmar att under rubriken "VM vi minns" göra en nostalgi-tripp tillbaka i tiden till VM som berört oss på ett närmast religiöst sätt.

Min generations första och kanske bästa VM-minnen kommer alltid ge mig blandade känslor. Aldrig förr har joga boniton varit så vacker som denna sommar när brassarna spelade sambafotboll som spred leenden över hela världens fotbollsälskare. Samma leenden som snabbt byttes till tårar när den onda sidan - catenaccion krossade liret för vad det verkar som för all framtid. Mer om det senare, låt mig börja med en slutsummering.

Vi fick beskåda ett mål i en premiärmatch sedan 1962. Belgaren van den Bergh satte 1-0 mot regerande världsmästarna Argentina. Ett Argentina med den då unge Maradona som redan skaffat sig ett rykte som en av världens bästa, men som inte alls pallade trycket och fick till slut lämna turneringen utvisad och utslagen i andra gruppspelet.

Västtyskland lyckades med bedriften att deltaga i två skräpmatcher, både mot England och Österrike spelade man på resultat. Framförallt mot Österrike när båda lagen gick vidare vid ett 1-0 resultat till tyskarna, fick vi se prov på den värsta sortens fotboll. Lagen turades om att köra valfri passningsövning på mittplan i 5 minuter innan man släppte över bollen till motståndarlaget för att själva kunna gå och dricka vatten. Sedan dess är reglerna ändrade så att de sista gruppspelsmatcherna spelas samtidigt. Troligtvis inte till någon större tröst för Algeriet som straffades hårt 1982.

Tyskarna som för övrigt uppträdde som om det var världskrig i fotboll. Det var dom mot hela världen, de till och med hatade och hatades av sitt egna folk. Spelarnas fullproppade egon gjorde att hatet även var stort mellan medspelarna. Kriget kulminerade när målvakten Schumi lekte tanks och körde över Battiston i semifinalen. Inte en min rörde han efter att ha slagit ut tänder och brutit halskotan på den stackars fransmannen.

Fransmännen som näst efter Brasilien spelade den vackraste fotbollen. Platini, Soler, Giresse och Tigana visade upp vad som komma skulle i det framtida EM slutspelet två år senare.

Brasilien då. Ja, man saknar ord. Vilka gudabenådade spelare som lirade fotboll som från himlen sänt. Junior, Falcão, Toninho, Sócrates, Oscár och Eder hade kvaliteter som bjöd upp till samba i varje match. Då har jag inte nämnt den bäste, "den vite Pelé". Zico, den lille store spelaren personifierade futebol de arte. Hans sätt att behandla bollen och blick för spelet slår det mesta jag sett på en arena.

Brassarna vann sina första fyra matcher på ett övertygande sätt med 13-3 i målskillnad. Deras lag innehöll superstjärnor på varje position förutom på två skönhetsfläckar. Målvakten Valdir Perez var sämre än en trasig cykel och centern Serginho var allt annat än brasiliansk i sin spelstil. Det blandat med högmod, gjorde att VM's skyttekung Paolo Rossi kunde skjuta Italien vidare till semifinal.

Den 5 juli 1982 var och förblir en sorgens dag. Catenaccion segrade över samban. Fotbollsanalytikern tycker säkert det var rättvist. Men för alla oss som förälskade oss i a selecão så var Italiens 3-2 seger blytung. För en tioåring tog sommaren slut redan då.

[email protected]

Fotnot. Italien vann finalen över Västtyskland.

Kommentarer:
Postat av: Thomas

6 manader gammal var jag inte redo for 1982 ars VM, men jag har ju lyckats se en del klipp. Har for mig att jag sag ett langre sadant om matchen mellan Brasilien och Italien och om jag inte minns fel dominerade brassarna stort men fick sedan stryk efter en tilltrasslad horn-situation (?). Schumi's overfall ar ju ocksa en "klassiker." Att det blev inspark (!?) i den situationen maste ju vara ett bevis pa att domare inte har ngt innanfor pannbenet...

2006-05-16 @ 11:05:53
Postat av: Martin

Första idrottsevenemanget jag har minnen från är OS 1984, men självklart känner även jag igen kärleken till Brasilien, då jag fem år gammal såg sambafotbollen i Mexiko-VM.

Zico och Socrates var med även då och efter straffdramat mot Frankrike sprang jag iväg och grät. Brasilien har nog en alldeles speciell plats i de flesta fotbollshjärtan...

2006-05-16 @ 22:22:57
Postat av: Calle

Brasil i våra hjärtan, även jag har ett sorgligt minne. De spelar ut Argentina fullständigt i 8-delen i VM 90. Borde vunnit med 6-0 ungefär. Några Diego-dribblingar senare var sagan all.

Fotnot:
Var inte du 7 år under Mexiko-VM Martin?

2006-05-17 @ 00:57:07
Postat av: Jesper

Jag minns gladeligen brasiliens sambafotboll under VM 82. For att inte tala om Danmarks i VM 86 i Mexiko.

Fotnot

Jag var inte fodd 82 men 86 minns jag mycket val.

2006-05-17 @ 01:37:31
Postat av: Anonym

VM-82 är det starkaste minnet av VM fotboll som jag har...Vilka lirare!!!

2006-05-17 @ 11:17:20
Postat av: Martin

Ja, ibland är man riktigt dålig på siffrorna, Calle. Sju år var jag givetvis 1986.

Brasilien var jäkligt bra såväl 82 och 86 som 90. Ändå misslyckades de i VM-slutspelen flera gånger i rad. Märkligt, men också ett ett tecken på hur hård konkurrensen är på den högsta nivån...

2006-05-17 @ 16:52:12
Postat av: Thomas

Det ar inte for inte som Brasilien vunnit flest VM-guld av alla. Vilka matcher de har spelat! I i stort sett varje turnering ar de inblandade in den basta/mest valspelade/mest underhallande matchen (eller atminstone top 3). En fantastisk fotbollnation!

2006-05-17 @ 19:13:50
Postat av: Nicko

Hoppas alla har sett dokumentären Ginga om brasiliansk fotboll. Förklarar det mesta, varför just brassarna regerar och kommer så göra.

2006-05-17 @ 19:43:18

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits